Kan det bli för personligt?

Som personal shopping konsult så måste man skapa en relation till sina kunder, för att förstå dem, deras behov och både vad de VILL HA och vad de BEHÖVER. Samtidigt så är ens kunder ofta återkommande, så att man bygger upp en relation med dem över en längre tid. Men då är den självklara frågan: är det bra? Det finns ju en tydlig risk i att köpare och säljare får en alltför personlig relation.

Det gäller då inte minst i att man som personal shopper blir just personlig, och ofta får se sidor av människor som de inte visar upp för speciellt många. Det är en situation som, ibland, kan bli svår att hantera, och det finns flera tydliga risker i situationen.

En av riskerna, som jag tack och lov lyckats undvika, är att kunden blir lite väl... närgången och intim. Men jag har läst om andra personal shopping assistants som inte har haft samma tur. Det gäller att vara på sin vakt och vara medveten om vilken sorts signaler som man sänder ut – någonting som inte alla kan. Själv anser jag att det är en nödvändig egenskap för jobbet. Det gäller att hela tiden vara lite på sin vakt och tolka både sig själv och kunden när man är tillsammans.

Beroende

En annan risk, som också är något som personal shopping assistants kritiseras för att utnyttja är shoppingberoende. Det är ju någonting som är högst verkligt, och, enligt vad jag hört, finns det personal shopping assistants som uppmuntrar det, vilket ju är väldigt oetiskt. Det kan vara så att någon anlitar en personal shopping assistant inte för att de behöver det, utan för att de vill ha någon att shoppa med – och de shoppar ofta.

En sådan person behöver ju en terapeut snarare en en personal shopping assistant. För mig är det en självklarhet att säga ifrån om jag märker några tendenser åt det hållet. Det är inte min grej att utnyttja ett förtroende. När någon anlitar mig ser jag det som att jag får ett stort förtroende, och då har jag ju också ett ansvar.

För negativ

Nu vill jag inte låta alltför negativ, och få någon att tro att det är farligt att anlita en personal shopping assistant. De flesta av oss är snälla och hederliga, liksom de flesta av våra kunder inte är något problem alls. Men samtidigt tänkte jag att det kunde vara på sin plats att skriva lite om de möjliga risker som finns – ingen bransch är ju helt problemfri. Jag värderar ärlighet helt enkelt, och tycker att det är viktigt att vara så öppen som möjligt.

Nå det var allt för den här gången. Nästa gång lovar jag att vara lite mer positiv och skriva om någonting lite roligare. Men jag tyckte att det här inlägget ändå kunde vara på sin plats, om jag nu har den här bloggen för att berätta om mitt jobb och mitt liv. Allting är inte bara en dans på rosor. Vilket är ett konstigt uttryck. Att dansa på rosor? Med alla taggarna? Aj! :)